Pija Lindenbaum, barnets perspektiv och moral

image1

Idag har jag varit och lyssnat på Pija Lindenbaum på biblioteket. Det började med högläsning ur hennes senaste bok Pudlar och Pommes som är en av mina favoritböcker. Det är så kul att höra andra läsa högt, för en och samma bok kan läsas på så många olika sätt. Fnissar ofta för mig själv när jag hör min man läsa högt för barnen och funderar också på hur jag själv låter. Han betonar ord på ett helt annat sätt än vad jag gör.
Pija pratade om sina böcker, skriv- och illustrationsprocessen för henne. Hur hennes böcker växer fram växelvis text, bild. Jag önskar jag också kunde illustrera. Det måste ju bli ett helt annat sätt att göra bilderböcker när man kan både text och bild. Det jag tar med mig från hennes föreläsning är bland annat att hon så tydligt tar barnets perspektiv. Det är inte böcker som berättar en berättelse om barn, utan man får se verkligheten ur barnets perspektiv, barnets tankar och funderingar. Hennes böcker innehåller både ett barn- och ett vuxenperspektiv. Vuxna kan se saker i böckerna som barnen inte ser. Hon pratade om att text och bild måste komplettera varandra. Bilden kan visa sånt som texten inte kan och tvärtom. Det ska inte gå att förstå boken bara genom att läsa texten eller att se bilderna.

Hon brukar oftast göra böcker om barn och vardagliga händelser, men i och med flyktingkrisen förra året så kände hon att hon behövde få ett annat fokus. Pija valde att ha mottagandet i fokus. Hon valde att göra en bok med djur och berättade om olika symboler, metaforer i boken. Jag tycker att Pudlar och Pommes på ett bra sätt fångar just mottagandet och att det finns de som vill hjälpa och de som inte vill, att det finns en rädsla för det okända, de man inte känner, men att när man lär känna främlingarna så är vi ändå rätt så lika och kan lära av varandra.

Jag förstod det som att om hon fått kritik för Pudlar och Pommes så har det handlat om att den är moralisk, att många inte tycker att barnböcker ska vara moraliska. Jag håller inte med! Det behöver inte vara moralkakor staplade på varandra som i tv-serien Sjunde himlen, men moral och etik tycker jag absolut kan (och ska) vara med i barnböcker. Så jag förbereder mig helt enkelt på kritik för båda mina barnböcker innehåller moral. Jag vill få fram att det är viktigt att hjälpa andra människor, se sina medmänniskor, göra vad man kan för att hjälp. Jag ser det som ett sätt att inspirera! Inte att säga ”gör så här”, men ett sätt att berätta att empati och medmänsklighet är viktigt.

Pija sa att hon tycker att man måste inge barn hopp, det måste sluta bra. Hellre ljuga för barn än att lämna dem i någon slags förtvivlan eller hur hon uttryckte det. Jag håller med. Jag tycker det är viktigt att ge barn hopp, inspirera till att livet kan vara tufft både i smått och stort, men det kan bli bra, det finns lösningar.

Det var givande och bra att lyssna på Pija! Jag trodde det skulle vara fler och faktiskt fler i min ålder och  fler pedagoger, eftersom inbjudan vände sig till bland andra pedagoger. Nu vet ju inte jag vilka som satt i publiken men vi var kanske ett 30-tal och många i pensionsåldern.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s